Härlig bild men stackars killen som visar brevinkastet..


Unga spelare



Inom innebandyn och många andra idrotter så finns det många väldigt unga spelare som är duktiga. När vi såg El Classico igår så radades dom upp, Messi -87, Pedro -87 och någon som Han sa var född -90.

Extra vanligt är det inom damidrott eftersom att tjejer i regel utvecklas tidigare än killar.

Jag var ung när jag fick börja spela i a-laget och det värsta jag visste då var när folk sa att jag var så bra för att vara så ung. Förstår ni? Jag var egentligen inte så bra om man jämför med andra i laget men för att vara ung så var jag helt ok. Jag ville ses som alla andra och jämföras på samma sätt. Jag ville vara bäst oavsett hur gammal eller ung jag och dem andra var.

På plan får man inget handikapp för att man är ung. I ett damlag spelar det ingen roll hur gammal eller ung man är. Det är inte ålder som avgör vem som spelar, det har att göra med vad man presterar. Det handlar om att var bäst.

En vanlig kommentar är till exempel om en ung spelare gör ett misstag så kan man höra förklaringen att: ja, men hon är så ung. Va?! Det köper jag inte. Orutinerad, fine. Men orutinerad kan man vara när man är 30 också.

Extra töntigt tycker jag att det är när man som ung spelare har sitt födelseår som siffra på ryggen. Som om man vill berätta för alla hur bra man är för att man är ung. Som en garanti för att kunna skylla bort felpass på ålder. Som att om man är duktig ska alla tänka, oj och så ung också! Och om man är mindre bra så ska födelseåret fungera som en ursäkt. 

Nej, kom igen nu! Hur kul kommer man tycka att det är när man är äldre än 20 att ha födelseåret på ryggen?

På plan är vi alla lika.

Svart, brun, vit, gammal, ung eller så där mitt emellan.

Det gäller att vara bäst. I Endre behöver vi inte ha ursäkter på ryggen.




Ps. Enligt en artikel på www.innebandymagazinet.se så förutspår Josefina Eiremo att Namita Andersson skulle bli matchhjälte i fredags. Så här i efterhand skulle jag snarare kalla henne matchavgörande. Ds.

Ps igen. Dock vart jag mycket förvånad över hennes beteende, hon är alltid riktigt reko och trevlig i övrigt. Ds.




Påsk med touch av slutspel

Jag och Han har målat påskägg.



Lägg gärna en röst på vilket ni tycker är finast!

Barn fattar trögt

Jag är ingen bebisfantast.

Sara i laget kan bara ta upp en unge och börja svinga den och ungen skrattar.


Visst, bebisar är söta men har dem fler funktioner än att göra i blöjan, skrika, äta och sova?

När min minsta lillsyster var mindre, så där en 2-3 år så var jag, hon och mamma och handlade mat. Så klart blev syrran nödig. Fine, jag kan ta hand om det!

 

Jag frågar syrran om hon verkligen måste gå och hon svarar – Ja, jag måste bajsa.

 

Schh, säger jag och talar om för henne att det räcker med att säga att man måste gå på toaletten.

 

Vi ställer oss i den långa kön och väntar på att få låna nyckeln till kundtoaletten. Syrran skruvar på sig och säger att vi måste skynda oss. Jaja, säger jag. Skynda! Jag måste bajsa säger hon. Scchhh, säger jag, du ska snart få kissa (för att rädda upp situationen). Jag ska INTE kissa, jag ska BAJSA säger hon högt.

 

Japp, barn fattar trögt.


Systernmin

Systernmin brukar alltid ha ett peptalk med mig innan varje match och denna gång sa hon något som verkligen fastnade.

Hon berättade att någon hade frågat henne på senaste hemmmatchen om jag hade längre klubba än alla andra och då svarade hon - Nej, hon bara vill det här lite mer.

Underbart att höra sånt. Då taggar man till och ger lite mer.

Didrik tycker..


Didrik påtalade häromdagen att jag skulle hetsa lite mot IKSU och hitta något som dem gör som jag tycker är sååå töntigt. Genomgoa norrlänningar som berömmer motståndarna?! Ärliga, alltid duktiga och väldigt sportsliga. Går det att hitta något?

Javisst. Jag har fått gräva en del men här kommer det..

När vi första året i elitserien gick till kvartsfinal och skulle möta IKSU i Umeå så ville deras speaker säga något efter matchen. Vi sitter och surar efter en förlust i en jämn match (returmöte väntade på Gotland så i mitt huvud fanns ännu chansen) varpå speakern vill å IKSUs vägnar bara tacka Endre IF med blommor för att vi hade liksom lyckats ta oss sååå långt, ända till kvartsfinal och att vi hade åkt ääända upp till Umeå. Helt otroligt!!! Guud så duktigt att åka ända från Gotland till Umeå.

På min karta är det i alla fall lika långt från Umeå till Visby som från Visby till Umeå och inte gav vi dem några jädra blommor när dem kom till oss.

Dessutom chartrade vi ett plan som flög direkt VBY-UME och dem åkte buss/båt.

Man ville stoppa dem där blommorna i något annat än en vas i alla fall.





Han

Han har bott hos mormor i tre veckor. Jag och mamma förstår inte hur Han har stått ut.

Mormor har varit överlycklig. Till sina väninnor har hon skrytit att hennes barnbarns "fästman" är på besök
(Han är inte min fästman men det är sååå fel att bo ihop utan att vara trolovade.)

Mamma skickade ett sms till honom där det stod. "Tack, det finns ingen som du!"

Nej, det finns faktiskt ingen som du.


Vi är redo.


Nu tjejer.

Det är dags.

Minns ni den härliga sommaren? Minns ni rundan på Tofta som var precis sådär lagom lång så att man hinner få tillbaka andan innan det är dags för ännu ett varv, minns ni "idioterna" fram och baklänges i den egyptiska sanden som krympte vaderna till minimum, minns ni den där jädra motorvägen som var så lång och varm och aldrig ville ta slut, minns ni hur sju och ett halvt varv på vallen kan kännas som döden.



Jag minns.

Men framför allt minns jag hur jag dagar innan bävade för cooper-testet men ju närmare testet man kom så övergick känslorna till förväntan och liknade det adrenalin som man får innan match. Jag minns hur jag på något magiskt sätt och med lagets hjälp och stöd faktiskt lyckades klara guldnivån på chins, dips och brutalbänken. Jag minns hur jag är nära att spy under ett cloetta-pass runt, runt, runt visborgsvallen då Maria säger att jag ska upp och dra, ok jag gör det. Jag minns hur jag och Milla var grymma på att klättra runt varandra, jag minns hur snabba jag och Joss var på hinderbanan a la Skeppsbrott, jag minns hur kul det var att skrämma landslaget i Tingstäde fängelse och jag minns att det var ännu roligare att skrämma dem på plan.



Jag minns den trevliga finnefesten (Tack Liisa, Anne och Anna ) som slutade med att vi hade så kul bara vi att vi inte ens gick ut.

I år har vi skrämt bort en hel del spöken också, 6 av 6 poäng mor Balrog, 5 av 6 poäng mot Rönnby, första vinsten mot Falun borta, första slutspelsvinsten hemma....



Men än är vi inte nöjda, vi har ännu inte vunnit mot IKSU, vi har ännu inte vunnit i Globen. Vi ger aldrig upp. Wahman blev nog riktigt förvånad när han kom till oss och skulle ha första jobbiga konditionspasset och berättade vad passet skulle innheålla. Ok, sa vi och värmde upp och gjorde vad han bett oss om. Ingen protest, gnäll eller fejkont någontans. Vi biter ihop och gör det tillsammans.

Vi skräms inte av att det blir lite jobbigt eller att vi måste ta i. Nej, det är då vi är som bäst.

Som Anna-Lena så fint skriver till oss efter förlust i Mora, det är i motvind och inte i medvind drakar lyfter.

För eller hur Göran, visst handlar det till slut bara om inställning.

Vi är redo, låt det vara fredag nu!






Piiinsamt

När min kompis gick på gymnasiet så trodde hon att hon var gravid. Hon själv tyckte att det var så pinsamt att köpa ett gravidditetstest så hon bad sin pojkvän att köpa ett. Självklart sa han.

Vet ni vad han gjorde?! Han bad sin mamma köpa ett för att han hann inte.

Fett pinsamt som Elin skulle sagt.


Knark-Plura

Hörde på radion häromdagen att Han ”Plura” från Eldkvarn åkte dit för knarkinnehav i en knarkrazzia nyligen på hans hotellrum i Göteborg. Han hade minst 4 gram kokain på sig. Det räcker både till honom och för att sälja vidare. Gubben är 58 år! Själv säger han att han ångrar sig och att han för stunden inte kunde stå emot. Yeah right! Hur stor är risken att när Plura får ett ”återfall” så gör polisen en knarkrazzia hos honom?

 

Plura har ett matprogram på TV 8 med Mauro Scocco och Tv 8:as presschef hävdar att vad Plura gör på hans fritid har inget med programmet att göra. Han kunde inte se kopplingen!?

 

I alla fall så hade radiopratarna helt olika åsikter angående knark. En kille sa att det var tufft för Plura och då rasade tjejen, det är för f#n inte tufft att knarka!

 

Nej, det är det faktiskt inte.


 

Jag är helt emot, har inte ens rökt en cigarett.

 

Jag är sådan tönt som hostar högt då någon röker i min närhet.


Elin, får jag lov?

Ja, vad ska man säga...

Det mesta är sagt i tidningar, radio och på bloggar...Ni som var med vet vad jag pratar om.

Jag tänkte bara droppa lite hur snacket går i pausvilan mellan andra och tredje perioden. Vi har tappat ledning och ligger under med två mål (vi låg under med två mål inför sista perioden i förra matchen med), men det säger vi inte.

Wahman- Två mål är ingenting.

Emma - Det är som IKSU sa när dem mötte oss och ledde med fem mål, det är BARA Endre som är så dumma  att dom tro att dom kan hämta upp det här.

Maria - Om vi tror att vi kan hämta upp det här så går det!

Jag - Vi vet att vi kan hämta upp det här. 

Göran ler.

Sen hetsar alla Maria att hoppa på en tidning men Maria vågar inte...

Jag ser mig om i kläomsrummet (internt) och möter Vartis blick, den säger, vi tar det här.

Samma blick får jag av Milla och Ante under hela matchen.

Det sista Wahman säger innan vi går ut är - Vi hämtar upp till lika så avgör vi i sudden.

Okej då!






Mormor igen

Min mormor är ”one of a kind”. Hon förstår sig inte på sport. När man har tränat så frågar hon om man har vunnit och hon klappar lika ihärdigt när motståndarna gör mål som när vi gör mål.

 

När vi var mindre spelade mina bröder en fotbollsmatch som mormor skulle komma och se på. Mitt i matchen kommer mormor. Hon ser oss på andra sidan planen och stegar rakt över, mitt i pågående match! Hon går långsamt och lite lätt framåtböjd men med siktet inställt på mamma och pappa på andra sidan. Hon hinner nästan till mittcirkeln innan domaren blåser av. Publiken börjar ropa att Lagga IF är för många på plan. Mormor varken märker att hon har stoppat upp en match eller att någon ropar på henne.

 

Vi tar emot henne på andra sidan och då talar vi om för henne att hon precis har korsat planen under pågående match, ojdå säger hon och vänder sig. Jaha är det där matchen är?!


Shoppingtips

I lördags var jag och systernmin på stan och shoppade lite (som resten av laget)....

Här kommer i alla fall 4 big no-no´s vad gäller shopping...

Köp aldrig kläder som du måste gå ner i vikt för att komma i!
- Face it, du kommer inte att (och behöver säkert inte) gå ner i vikt, men om du gör det så kommer kläderna inte att sitta så bra som du har tänkt, du kan inte "punktbanta".

Köp aldrig kläder som måste matchas med något du inte har hittat än!
Du kan då inte använda klädesplagget förrän du hittat oh köpt det andra. Det är kul att matcha kläder men hur mycket har man inte hemma som ska vara till något annat för att vara snyggt?!

Shoppa inte som en tjej!
Shoppa som en man. Gå in i din favoritaffär, ta hjälp av expediten oh köp en hel outfit! Då vet du redan i affären hur allt ser ut tillsammans. Perfekt att ha n hel outfit att kasta på sig en sömning måndagsmorgon.

Shoppa inte utan att rensa din egen garderob!
Om du har rensat din garderob så vet du vad du har och behöver inte komma hem med en tröja som inte ens din pojkvän skulle kunna skilja från den tröjan som redan hänger i garderoben. Framförallt vet du vad du behöver för att komplettera alla de andra kläderna som behöver matchas. På så sätt kan du få fler plagg på köpet när du köper ett nytt!

På återseende!

Töntigt.


Vissa saker tycker jag är töntigt.

En sån sak är när några ifrån ett innebandylag värmer upp med fotboll i form av att stå och trixa i grupp.

Varför tycker jag då det?

Jo, för att det verkar precis som att man vill skryta lite och visa upp att man är duktig på fotboll också? Eller vill man visa upp vilken talang man är som behärskar två sporter? So what! Nästan alla innebandyspelande tjejer har spelat fotboll. Dem som är bra på en sport brukar vara bra på flera idrotter. Vi har spelare som har spelat i flicklandslag i fotboll men som har valt innebandy som förstasport.

Nej, mitt råd är att stå och trixa med klubba och boll istället! Det kanske ni behöver! Man har olika balans när man spelar innebandy/fotboll. Ni vet första fotbollsträningen efter en hel innebandysäsong, man känner sig klumpig, har helt fel balans och är otajmad till bollen. Varför skapa den känslan på en matchuppvärmning?

Dessutom så förstärker det mångas syn av innebandy som "andrasport". Som att man hellre vill trixa med en fotboll än att värma upp och trixa med klubba och boll. Som om att gräset var grönt så skulle jag spelat fotboll nu.

.......

Hur värmer jag då upp? Jo, jag och Sabbe sitter mest nere på bänken innan vi springer gemensamt med laget. Vill inte visa mina "mooves" för tidigt, avslöja att jag passar studsigt och att jag inte kan skjuta. 

Att stå och trixa är inte heller min grej, det lämnar jag till dom som har något att visa upp. Vill inte "avslöja" mig redan innan matchen börjat. 

Som Elin sa till mig på uppvärmningen i fredags efter att jag turligt lyckats skjuta en boll i krysset. - Anna, spara på dem där till matchen, man har inte så många per säsong..=)
 



Nu kör vi!




Tålamod!


Glädje!

RSS 2.0